LANTBRUKarNYTT

Lantbrukets nyhetsbrev med ekonomi, fakta, kunskap, nya idéer och erfarenhetsutbyte

Vid lanseringen framhöll han bland annat:

- Det nya förslaget öppnar ett fönster mot framtiden för jordbrukarna så att de kan planera framåt. Dessutom kommer de inte längre att behöva producera med förlust för att få stöd. De kommer att kunna maximera sina inkomster på jordbruksmarknaden. 

***

Jag vill abonnera på Lantbrukarnytt till och med första halvåret 2003 för 120 kr + moms och skickar e-brevet till: pren@agmedia.se

Du kan också abonnera genom att sätta in 150 kr på postgirokonto: 
24 90 59 - 7 eller bankgiro: 5074-2105
Glöm inte att tydligt ange din e-postadress.

Kvitterad faktura kommer med e-post.

Länk till nyhetsbrevet skickas via e-post till alla abonnenter.

Lantbrukarnytt ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.: 0171-448015
Fax: 0171-448010. Adress: Tillinge Lundby, 745 94 Enköping. 

Lantbrukarnytt är en het oberoende periodisk skrift och en registrerad databas. Det innebär att vi lyder under tryckfrihets-
förordningen med meddelarskydd och undantag från förbudet att publicera namn på Internet enligt "PUL".

Special om EU-kommissionens förslag till jordbruksreform

Jordbruksreform med möjligheter

När EU-kommissionen lägger förslag till ny jordbruksreform hörs inte helt oväntat en storm av kritiska röster:

LRF: "EU-reform slår hårt mot svenska bönder"

Land Lantbruk: "Tufft reformförslag lades fram"

ATL: "Hård LRF-kritik mot föreslagen EU-reform"

TT, exv i SvD: "Bönder ska kunna få EU-bidrag utan att behöva odla eller föda upp djur.""

Land Lantbruk har på sin webbplats en särskild artikel om hur hårt kritiserad reformen är: "Fischler värjer sig mot kritikstorm." (Följ gärna deras specialplats med artiklar om jordbruksreformen).

En bra sammanfattning finns i LRFs Internationella Perspektiv.

Bland mer utredande texter finns en också analys hos Agriprim.

Läs EU-texten själv!

För att få en egen bild av förslaget till reform kan du läsa EU-kommissionens egen text – på svenska (mer lättläst i pdf-format). Där finns kommissionär Franz Fischlers egna argument och hela förslaget redovisat i detalj.

Min kommentar:

Man kan se möjligheter...

Visst finns det starka negativa sidor av den föreslagna EU-reformen, särskilt för mjölk- och nötköttsproducenter utanför stödområden. Risken är stor att svenska bönder går miste om EU-pengar, särskilt om regeringen inte utnyttjar de nationella möjligheter som ligger i förslaget.

Men reformen innebär också möjligheter.

Man kan, om man vill, se reformen som en möjlighet för oss bönder att få en ekonomisk grundersättning från samhället för att vi förvaltar landskapet enligt vissa krav. Utöver denna säkra intäkt kan vi själva välja att på marknaden öka våra intäkter så mycket som möjligt. Och detta kanske inte nödvändigtvist måste ske med den produktion man har just nu. Hur många bönder sitter inte fjättrade vid ett beslut om utbyggd mjölk- eller annan produktion som kanske togs för många år sedan – kanske av en annan generation? Vilken lättnad att kunna ompröva detta utan att hela intäkten försvinner. Reformen ger trots allt goda möjligheter att starta om och utnyttja helt andra resurser hos sig själv och gården – och som efterfrågas av en (större) marknad.

Nettot i spannmålsproduktionen motsvarar ofta inte ens arealersättningen. Det handlar därmed egentligen om en förlustproduktion. Om EU-reformen skulle leda till att några lantbrukare omprövar sin nuvarande produktion och kanske till och med låter jorden ligga i (vårdad) vila, så kan det ju innebära att prissänkande överskott (i hela EU) minskar och priserna för de som fortsätter ökar. Samma sak kan ju hända med mjölken och nötköttet. I så fall skulle reformen kunna leda till positiva effekter.

Alternativet är inte en oförändrad jordbrukspolitik. Den nuvarande jordbrukspolitiken blir allt svårare att motivera. Jag ser med bävan fram emot den dag då jag för min sonson ska förklara hur en prissänkning inom EU för kanske ett kvarts sekel sedan ligger till grund för EU-pengar till jordbruket. I den nu aktuella reformen baseras visserligen det generella inkomststödet också på historiska förhållanden, åren 2000 – 2002 och för mjölken den kvot man har 2004, men det blir trots allt lättare att förklara. För att vi håller landskapet vårdat och bidrar till landsbygdens fortlevnad får vi bönder av samhället en grundersättning. Men EU-ersättningar, bidrag, stöd eller vad man kallar det kommer alltid att sättas i relation till andra skattefinansierade samhällstjänster. På sikt är det endast marknadens efterfrågan (inklusive tjänster till samhället) som gäller. Det är lika bra att vi vänjer oss genom att stöden "frikopplas" från produktionen.

Om därtill våra politiker kunde värna lantbruket och egen livsmedelsproduktion? Då skulle vi i jämförelse med övriga EU inte missgynnas av reformens negativa sidor, av skatter och andra konkurrensbegränsande pålagor. Då skulle framtiden se ljus ut för svenska bönder - och en levande landsbygd.

/LH