2 april 2003
LANTBRUKarNYTT
Lantbrukets nyhetsbrev med ekonomi, fakta, kunskap, nya idéer och erfarenhetsutbyte
Kristina Anerfält-Jansson har lyckats med det omöjliga: att starta ett (lagligt) gårdsbränneri i Sverige. Då borde alla goda idéer till verksamhet på landsbygden vara genomförbara, åtminstone vad gäller myndigheter och lagstiftning.
***
Du kan också abonnera genom att sätta in 150 kr
på postgirokonto:
24 90 59 - 7 eller bankgiro: 5074-2105
Glöm inte att tydligt ange din e-postadress.
Kvitterad faktura kommer med e-post.
Länk till nyhetsbrevet skickas via e-post till alla abonnenter.
Lantbrukarnytt
ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars
Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.:
0171-448015
Fax:
0171-448010. Adress: Tillinge Lundby,
745 94 Enköping.
Lantbrukarnytt är en het oberoende periodisk skrift och en registrerad databas. Det
innebär att vi lyder under tryckfrihets-
förordningen med meddelarskydd
och undantag från förbudet att publicera namn på Internet
enligt "PUL".
Det finns en lönsam
"Framtid på landet"
Visst finns det en framtid på landet!
Och den sprudlar av idérika entreprenörer med seriösa växande företag med
nya eller kompletterande verksamheter till traditionellt jordbruk.
Företagsutveckling och lönsamhet är det som gäller. Påfallande ofta är det
personer med erfarenheter från andra verksamheter än jordbruk som satsar på
nya verksamheter på landsbygden. De ger det traditionella jordbruket en
välkommen injektion av kreativitet genom att utmana regler och traditioner.
Kampanjen "Framtid på landet" genomförs av Jordbruksverket och länsstyrelserna för att öka intresset för och informera om de nya stöden med anknytning till lantbruket och dess omställning. Det är fem olika stöd som finansieras gemensamt av EU och Sverige: projektstöd, kompetensutveckling, investeringsstöd, startstöd och förädlingsstöd. Mer om dessa hittar du på Jordbruksverkets webbsidor om detta.
Traditionellt jordbruk med (laglig) spritfabrik
Kan man starta ett eget gårdsbränneri med alla dessa lagar och regler, då bör man klara de flesta utmaningar från myndigheter och lagar. Det är just vad Kristina Anerfält-Jansson och maken Richard Jansson har gjort på föräldragården utanför Norrtälje.
- Plötsligt fyllde morfar Rune 80 år och
ville sluta som bonde. Vad skulle vi
göra med det traditionella jordbruket på femte generationen i Roslagen? Den
frågan ställde sig Kristina Anerfält-Jansson, då omsorgschef i Norrtälje
kommun.
På en studieresa till Åland kom hon i kontakt med ett gårdsbränneri och fick idén att göra något liknande hemma på gården. Hon kom hem uppfylld av idéer och övertygade maken, då sjöingenjör, att bygga ett eget bränneri: "Bränna Brygd i Bygd", blev deras slogan. Många skakade på huvet och det blev många motgångar.
Men det fanns också en och annan som förstod och stöttade. Särskilt en man på länsstyrelsen uppmuntrade och blev en "starter", berättar Kristina Anerfält-Jansson. En sådan behöver man, liksom goda bankkontakter.
Kristina Anerfält-Jansson medger att hon i sina myndighetskontakter också har haft mycket stor nytta av sina erfarenheter av att ha arbetat i kommunal verksamhet.
Bland kritiska faktorer finns naturligtvis finansiering och kontantflöde, ifrågasättande grannar samt oklara och korsande förordningar. En mycket kritisk faktor är tiden. Det finns bara 7 dagar i veckan och 24 timmar på dygnet, understryker Kristina Anerfält-Jansson. Trots att man är så entusiastisk måste man tänka sig för så man inte går in i väggen. För Kristina Anerfält-Jansson blev det moraliska dilemmat också en kritisk faktor. Att komma från omsorgen och starta en egen spritfabrik är ju inte helt enkelt, men det har hon bearbetat och klarat ut.
Det blev en affärsidé som innehåller utveckling och småskalig produktion på gården av alkoholhaltiga drycker. Där ingår kvalitet, samverkan och besöksverksamhet med egen restaurang. Normalt gör man en marknadsplan, men marknadsföring är förbjuden när det gäller sprit. De gjorde i stället en "pressplan" med målet att ha minst en lokal tidningsartikel i månaden.
De får endast sälja till Systembolaget samt krögare och restauranger med utskänkningstillstånd. Dessutom får de exportera. Sedan i höstas är produktionen igång med egen sprit gjord på frukt och bär men inget socker. Särskilt pärondrycken, en form av "Grappa" med drygt 40 procent alkohol, ger en mycket god smak, enligt Kristina Anerfält-Jansson. Den blir dessutom bara bättre och bättre ju mer den lagras. Försäljningen har just startat med en leverans till Carl-Jan Granqvists Grythyttans Värdshus. Nu räknar de med att leverera till lokala systembolag och deras beställningssortiment under varumärket: "RoslagsSnaps".
En del av verksamheten är besöksverksamhet med servering - och provsmakning - i den egna restaurangen på gården. Den verksamheten är särskilt betydelsefull tills de har fått upp produktionsvolymen och avsättningen av dryckerna. Siktet är inställt på att verksamheten ska ge god lönsamhet, men de skyndar långsamt.
- Vi vill bli unika på det vi gör, säger
Kristina Anerfält-Jansson och ger några fler råd:
- Ta aldrig ett nej som svar
- Var öppen med vad du håller på med
- Ta reda på alla fakta själv
- Värna historiken på din trakt
- Man måste kunna ta betalt
- Håll visionen levande och ha en fast målbild
Företaget heter Norrtelje Brenneri AB, ligger strax norr om Norrtälje och tar emot förbokade besök. Mer information hittar du på deras webbsidor.
Idédag blev övertecknad
Tyvärr, det är fulltecknat... Intresset är stort att höra om goda exempel men också hur man söker de olika stöden. Lantbrukarnytt deltog i ett idémöte på Djurby gård utanför Enköping. Det blev många intressanta exempel och frågor. Viktigast är att man kontakter länsstyrelsen, LRF Konsult, Hushållningssällskapet eller någon annan insatt person och att man ansöker om stöd innan man startar. De kostnader man redan har lagt ner kan man aldrig få med i sin stödansökan.
-
Leta efter goda affärsidéer. Roligast är att hitta en unik, där ingen annan
är inne. Stöden ska gå till kompletterande verksamheter. Viktigast är
själva affärsidén, sedan kan stödpengarna komma som ett extra pålägg,
manade Lars Strand, lantbruksdirektör i Uppsala län.
-
Ta vara på stödmöjligheterna nu. De kan vara slut år 2007, uppmanade Claes
Wallenborg, länsstyrelsen. På bilden i diskussion med Inga Ekblom,
festfixarföretaget Gyllene Brunnen.
- Inspirerande att höra de som har startat, men
lite jobbigt låter det med
alla myndighetskontakterna. Det svåra är
att hitta något unikt, tyckte Eva och Leif Wilén som funderar på att
komplettera med något på gården Nydala.
Bo på Lantgård går bättre och bättre
-
Det går bara bättre och bättre. Sedan vi startade har vi ökat varje månad
jämfört med samma månad året innan.
Magnus och Anne-Marie Eriksson, Djurby gård, mellan Enköping och Uppsala, har lyckats bra med Bo på Lantgård, liksom många andra. Och det finns plats för fler. På Djurby är det Anne-Marie som har Bo på Lantgård i ett eget företag. Magnus sköter gården med ekologisk odling och ny verksamhet i form av salixodling med enskilt avloppsslam i samarbete med kommunen. På gården har de också en utmärkt samlingslokal där idémötet hölls.
"Bli ompysslad" är måttot
Lars Renström, Bitterna Lamm, är den tidigare
företagsledaren och
rationaliseringskonsulten som pysslar om både sina får och kunder kockarna så
att företaget kan bli riktigt lönsamt. Vad sägs om att sälja lammkotletter
för 145 kr per kg + moms?
1980 bestod företaget av 130 tackor, gårdsturism och hantverk. Nu är det 100 tackor, enbart finull, restaurangkött, besökare som äter och gör historiska studieresor samt Bo på Lantgård. Utslaget per tacka blir det 10.000 kr per år.
- Vi har lärt oss vad restaurangmänniskor vill ha för kött och vad varje kock har för mönster, berättar Lars Renström som en förklaring till framgången med köttförsäljningen.
De
binder resturangerna till sig genom att ha "sandlåda för kockar" då
de får testa styckningar mm. Bitterna Lamm har därmed blivit ett välkänt
varumärke.
En växande marknad är historiska studieresor. Detta engagerar Lars Renström mycket och själv ägnar han sig främst åt Birger Jarl med de lokala skrönorna.
Besökarna på gården delar han in i två kategorier:
Shopparna - frågar vad det kostar och köper för 10 - 40 kr.
Ätarna - som äter gott och sedan gärna handlar i butiken för i genomsnitt 370 kr.
Några råd från Lars Renström:
- Bra att börja i mindre omfattning och testa.
- Ta bra betalt!
- Det tar 15-17 år för en ny idé att sätta sig. Man måste vara uthållig.
- Utnyttja lokala sevärdheter och ge service i samband med dessa.
Här hittar du mer om Bitterna Lamm
Fler exempel
Har du eller känner du till någon med intressant verksamhet på landsbygden som komplement eller alternativ till traditionellt lantbruk?
Hör av dig!
Jag vill gärna berätta om fler exempel i kommande Lantbrukarnytt.
/Lars
Förenkla MTR!
Att säga nej nu till MTR och hoppas på ett ekonomiskt bättre förslag om något år kan vara mycket vanskligt. Då kan EUs kostnader för Iraks återuppbyggnad, bistånd, ökande flyktingkostnader samt integrationen av nya medlemsstater knappast medge några större "bidrag" till EUs bönder. Då är det knappast sannolikt att EU ekonomiskt vill kompensera en avreglering - som ändå kommer. EUs jordbrukare ska nog vara glada om MTR genomförs snarast möjligt. Men reformen kan förenklas:
Låt det frikopplade direktstödet för arealen följa gården och bli lika stort belopp per hektar för hela EU (det har även LRF varit inne på). Låt sedan alla djurbidrag ingå i ett utbyggt landsbygdsstöd som kan vara olika för olika länder med nationell medfinansiering. Då skulle Sverige, som ju egentligen till stor del är ett grovfoderland, kunna satsa rejält på en miljövänlig och naturvänlig mjölk- och nötköttsproduktion! Till detta kommer det frikopplade stödets möjligheter till nya affärsidéer på landsbygden. Den stora frågan är bara hur vi ska kunna lita på våra svenska politiker med de dåliga erfarenheter vi har från tidigare avregleringar då löften bröts, sveket om dieselskatten mm.
/LH