LANTBRUKARNYTT

Lantbrukets nyhetsbrev med ekonomi, fakta, kunskap, nya idéer och erfarenhetsutbyte

Lena Johansson, generaldirektör för Sveriges livsmedels- ekonomiska institut:
- Om ett halvår har EU tio nya medlemmar. De ska in i jordbruks- politiken och kommer att ge de starkaste för- ändringarna. Varför pratar vi så lite om det? 

***

Lantbrukarnytt ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.: 0171-448015
Fax: 0171-448010. Adress: Tillinge Lundby, 745 94 Enköping. 

Lantbrukarnytt är en het oberoende periodisk skrift och en registrerad databas. Det innebär att vi lyder under tryckfrihets-
förordningen med meddelarskydd och undantag från förbudet att publicera namn på Internet enligt "PUL".

Några glimtar från Föreningssparbankens skogs- och lantbrukskonferens i början av oktober:

Lena Johansson:

EU-utvidgningen får stora konsekvenser

Utvidgningen av EU blir den starkaste drivkraften att förändra jordbrukspolitiken. Och detta talar vi alldeles för lite om, anser Lena Johansson, generaldirektör för Livsmedelsekonomiska institutet. 

Vid inträdet 2004 får de nya medlemsländerna 25 procent av de tidigare medlemmarnas jordbruksstöd. År 2013 ska de ha samma stödnivå. Men nuvarande budget gäller endast till år 2006. Redan när nästa budget görs, kan de nya medlemsländerna komma kräva att få lika villkor. Då blir det tydligare att jordbruket drar resurser som kan användas annat och som allmänt anses viktigare för samhället.

- Om jag vore jordbrukare skulle jag inte lita på MTR-reformen, sa Lena Johansson i sitt anförande på Föreningssparbankens skogs- och lantbrukskonferens. 

Själv är hon en stark anhängare av frihandel och ligger bakom en hel del av den jordbrukspolitik som socialdemokratiska regeringar har fört. Hon visar tydligt besvikelse över att MTR inte innebär någon avreglering. Konsumentpriserna påverkas inte, menar hon men däremot minskar produktionen. Nötköttet minskar i hela EU. Spannmål minskar också, men vallen ökar. Totalt kommer arealen brukad åker att minska. 

Lena Johansson anser att den generella stödnivån till EUs jordbruk bör sänkas, och det görs inte med MTR, menar hon. Även om frikopplingen av stödet innebär en viss samhällsekonomisk vinst kommer MTR att cementera fördelningen av stödet som ett arv från 1992, menar hon. Der blir svårt att förklara att två identiska gårdar kan få helt olika stöd, och det håller inte på sikt.

MTR kommer att innebära att stöden blir tydliga att se och kraven på förändringar ökar. Ändå tror Lena Johansson inte på några snabba förändringar. De frikopplade gårdsstöden kommer att ifrågasättas mer och mer. Mer och mer flyttas över till landsbygds- och miljöstöd. Prisstöd och tullar tror hon däremot kommer att finnas kvar i kanske tjugo år. Och EUs medlemsländer kommer att ha alltmer olika jordbrukspolitik, även om jordbrukspolitiken inte blir helt nationell.

Peter Rasztar: 

Livsmedelshandelns egna varumärken ökar

Swedish Meats vd, Peter Rasztar, som just lanserat ett stort besparingsprogram, räknar med att antalet varumärken inom livsmedelshandeln snabbt kommer att minska. Anledningen är att handeln alltmer övergår till egna varumärken på legotillverkade produkter. Då ska Swedish Meats vara med och öka sin andel av marknaden, säger Peter Rasztar som accepterar handens satsning på egna varumärken.

Samtidigt blir livsmedelskedjorna allt större och köttkompetensen försvinner. Därmed blir det allt mer angeläget för stora leverantörer att samarbeta med sina kunder, butikerna, mer än att se till konsumenterna. Det är butikerna som behöver lönsamma sätt att exponera varorna. Och nu råder en ny prislogik, menar Peter Rasztar:

Förr gällde att kostnad plus marginal är lika med pris.
Nu gäller att pris minus kostnader är lika med vinst.

Det handlar alltså om att ta ut högsta möjliga pris som kunden är beredd att betala. Men fortfarande finns det mycket regleringstänkande kvar inom bondeslakten, enligt Peter Rasztar. Hans mål är att Swedish Meats ska bli marknadsmässigt i alla led och anpassas till en internationell kostnadsnivå.

När det gäller konkurrensen med danskarna menar Peter Rasztar att kan danska grisproducenter (med högre skuldsättning) klara svängningarna, så klarar också svenska grisproducenter detta. Och när det gäller vilket pris man ska kalkylera med framöver ger han rådet: 

- Räkna med danska avräkningspriser. Det beror på att vi har en öppen marknad, inte med tanke på eventuella samarbetsdiskussioner...

Reinhold Lennebo: 

Dröm inte tillbaka 
- se en bättre framtid

- Tillväxt, lönsamhet och utveckling i jord- och skogsbruket kräver nytänkande. Man måste tillåta misstag och kunna glädja sig åt andras framgångar, inledde LRFs nye vd Reinhold Lennebo sitt engagerade föredrag i en ny LRF-stil. Budskapen var ungefär desamma men framförandet mer ledigt jämfört med hans företrädare.

Fortfarande gäller alltså mer företagande och kompletterande verksamheter. Konkret handlar det nu om att varje bonde borde ha en skriven affärsplan. 

- Det gäller att välja: Blir det så här...? eller Kan vi skapa det här...? Satsa på den egna förmågan eller klaga över det vi inte kan påverka. Vi måste bli tydligare, menar Reinhold Lennebo.

- Vi kommer nog att få ett mer avreglerat jordbruk framöver. En del lyckas, en del vacklar och en del måste lämna - precis som i andra näringar. Där är LRFs nye vd tydlig. Han är också tydlig i att slå vakt om organisationsmedlemmarna. 

- Vi får aldrig, aldrig ta parti mot en organisationsmedlem, klargjorde han för Föreningssparbankens lantbruksansvariga.

Reinhold Lennebo efterlyser också en ökad attraktionskraft inom lantbruket. Det gäller att skapa intresse och bra relationer, att synas i rätt sammanhang, menar han.

För LRF gäller det också att börja prioritera.

- Vi kan inte göra allt för alla, säger LRFs nye vd.

Om jordbrukets framtid siar han: 

- Framtidens jordbruk blir större och mer nischade. 

"Min spaning"

Ökad import kräver ökad export

För några veckor sedan kom den tyska mjölken till Sverige. Detta kan vara början på en omfattande import av mjölk. Det finns till och med konsumenter som tycker att långtidsbehandlad UHT-mjölk smakar bättre än vanlig färsk mjölk. Dessutom kan man lagra den länge och alltid ha någon liter hemma i reserv - även utan kylskåp. 

Tyskland är ändå ett högprisland vad gäller mjölk. Om ett halvår kan Lidl och andra livsmedelskedjor enkelt importera mjölken sjövägen till vår största marknad, Stockholm. I Estland, inte mer än cirka 40 mil från Stockholm, lär bonden inte få mer än en tredjedel av vad en svensk bonde får för sin mjölk... 

Och det blir allt svårare för konsumenterna att på förpackningen hitta leverantören av en viss vara. Handelns egna varumärken, EVM, ökar drastiskt, enligt Peter Rasztar, vd på Swedish Meats. I motsats till mejeridirektörerna bejakar han den utvecklingen. Han räknar till och med  att bondeslakten ska kunna konkurrera ut andra varumärken på detta sätt.

Utvidgningen med helt nya jordbruksproducenter på en fri EU-marknad kommer att få stora konsekvenser för oss svenska bönder. Detta kan vi antingen sätta oss ner och beklaga eller försöka att utnyttja på alla sätt. 

När vi gick med i EU hade vi ambitionen att utnyttja den fria inre marknaden för export till höga priser av våra fina kvalitetsprodukter. Nu tycks det mest vara bananer som håller statistiken uppe över livsmedelsexporten. Varför inte låta Lidl sälja billig importmjölk till den som vill ha sådan, medan vi säljer mjölk till konsumenter som sätter extra värde på vår mjölk? Eller varför inte till konsumenter i andra länder, kanske till Italien? Med egna ögon har jag där sett vanlig mjölk säljas för nästan 12 kronor per liter (september 2003). Var finns nu alla svenska säljambitioner på den stora EU-marknaden?

Det krävs nytänkande, sa LRFs nye vd Reinhold Lennebo på Föreningssparbankens skogs- och lantbrukskonferens. Vi får inte drömma tillbaka. Vi måste se en bättre framtid. Vi måste utveckla företagandet, skapa attraktionskraft och skapa intresse. De goda exemplet ska lyftas fram. Utvecklingsbara områden kan, enligt Lennebo, vara biobränsle (som jag naturligtvis håller med honom om), upplevelser och småskalig livsmedelsproduktion... 

Men vill vi ha kvar en livkraftig mjölk-, kött- och spannmålsproduktion i Sverige, då krävs helt andra (marknads)insatser än vackra ord. Den värmande elden av EU-stöd blir inte lånvarig. När den falnar måste vi klara oss helt och hållet på marknadens frostiga villkor. Det måste vår livsmedelsindustri och det måste varje bonde själv planera och förbereda sig inför.

/LH

Regeringsrätten: 
Fel ta ut kartavgift för arealersättning

Regeringsrätten ger LRF delvis rätt om kartavgift som Jordbruksverket har tagit ut i samband med EU-ansökningar. I sitt utslag förklarar Regeringsrätten att det var fel att ta ut kartavgift för den del som avser arealersättningar - men inte som avser miljöersättningar. Utslaget ställer därför till stora problem för länsstyrelserna som nu tvingas gå igenom alla aktuella ansökningar. Den del av kartavgiften som avser arealersättning skall betala tillbaka, åtminstone till de som har överklagat kartavgiften.
/LH 031021

Ett möte med skogens drottning...

Med lövkrans runt öronen stod hon där och bara tittade, skogens drottning, stolt och värdig. Länge, länge tittade vi på varandra utan att röra oss. Till sist tänkte jag att detta kan ta lång tid och satte mig ner på marken. Jag tog fram min kamera och tog flera bilder. Jag lade an med studsaren och siktade. Hon stod helt lugnt kvar. Med bredsidan mot mig skulle det lätt bli en fullträff...
Men skottet uteblev. Den dagen jagade vi endast kalv eller tjur med många taggar..

(Bilden är inte ett montage)       

/LH