Några glimtar från Föreningssparbankens skogs-
och lantbrukskonferens i början av oktober:
Lena Johansson:
EU-utvidgningen får stora konsekvenser
Utvidgningen av EU blir den starkaste
drivkraften att förändra jordbrukspolitiken. Och detta talar vi alldeles för
lite om, anser Lena Johansson, generaldirektör för Livsmedelsekonomiska
institutet.
Vid inträdet 2004 får de nya medlemsländerna 25 procent av
de tidigare medlemmarnas jordbruksstöd. År 2013 ska de ha samma
stödnivå. Men nuvarande budget gäller endast till år 2006. Redan när nästa
budget görs, kan de nya medlemsländerna komma kräva att få lika villkor. Då
blir det tydligare att jordbruket drar resurser som kan användas annat och som
allmänt anses viktigare för samhället.
- Om jag vore jordbrukare skulle jag inte lita
på MTR-reformen, sa Lena Johansson i sitt anförande på Föreningssparbankens
skogs- och lantbrukskonferens.
Själv är hon en stark anhängare av frihandel
och ligger bakom en hel del av den jordbrukspolitik som socialdemokratiska
regeringar har fört. Hon visar tydligt besvikelse över att MTR inte innebär
någon avreglering. Konsumentpriserna påverkas inte, menar hon men däremot
minskar produktionen. Nötköttet minskar i hela EU. Spannmål minskar också, men vallen ökar. Totalt kommer arealen
brukad åker att minska.
Lena Johansson anser att den generella
stödnivån till EUs jordbruk bör sänkas, och det görs inte med MTR, menar
hon. Även om frikopplingen av stödet innebär en viss samhällsekonomisk vinst
kommer MTR att cementera fördelningen av stödet som ett arv från 1992, menar
hon. Der blir svårt att förklara att två identiska gårdar kan få helt olika
stöd, och det håller inte på sikt.
MTR kommer att innebära att stöden blir
tydliga att se och kraven på förändringar ökar. Ändå tror Lena Johansson
inte på några snabba förändringar. De frikopplade gårdsstöden kommer att
ifrågasättas mer och mer. Mer och mer flyttas över till landsbygds- och
miljöstöd. Prisstöd och tullar tror hon däremot kommer att finnas kvar i
kanske tjugo år. Och EUs medlemsländer kommer att ha alltmer olika
jordbrukspolitik, även om jordbrukspolitiken inte blir helt nationell.
Peter Rasztar:
Livsmedelshandelns egna varumärken ökar
Swedish Meats vd, Peter Rasztar,
som just lanserat ett stort
besparingsprogram, räknar med att antalet varumärken inom livsmedelshandeln
snabbt kommer att minska. Anledningen är att handeln alltmer övergår till
egna varumärken på legotillverkade produkter. Då ska Swedish Meats vara med
och öka sin andel av marknaden, säger Peter Rasztar som accepterar handens
satsning på egna varumärken.
Samtidigt blir livsmedelskedjorna
allt större och köttkompetensen försvinner. Därmed blir det allt mer
angeläget för stora leverantörer att samarbeta med sina kunder, butikerna,
mer än att se till konsumenterna. Det är butikerna som behöver lönsamma
sätt att exponera varorna. Och nu råder en ny prislogik, menar Peter Rasztar:
Förr gällde att kostnad plus
marginal är lika med pris.
Nu gäller att pris minus kostnader är lika med vinst.
Det handlar alltså om att ta ut
högsta möjliga pris som kunden är beredd att betala. Men fortfarande finns
det mycket regleringstänkande kvar inom bondeslakten, enligt Peter Rasztar.
Hans mål är att Swedish Meats ska bli marknadsmässigt i alla led och anpassas
till en internationell kostnadsnivå.
När det gäller konkurrensen med
danskarna menar Peter Rasztar att kan danska grisproducenter (med högre
skuldsättning) klara svängningarna, så klarar också svenska grisproducenter
detta. Och när det gäller vilket pris man ska kalkylera med framöver ger han
rådet:
- Räkna med danska
avräkningspriser. Det beror på att vi har en öppen
marknad, inte med tanke på eventuella samarbetsdiskussioner...
Reinhold
Lennebo:
Dröm inte tillbaka
- se en bättre framtid
- Tillväxt, lönsamhet och
utveckling i jord- och skogsbruket kräver
nytänkande. Man måste tillåta misstag och kunna glädja sig åt andras
framgångar, inledde LRFs nye vd Reinhold Lennebo sitt engagerade föredrag i en
ny LRF-stil. Budskapen var ungefär desamma men framförandet mer ledigt
jämfört med hans företrädare.
Fortfarande gäller alltså mer
företagande och kompletterande verksamheter. Konkret handlar det nu om att
varje bonde borde ha en skriven affärsplan.
-
Det gäller att välja: Blir det så här...? eller Kan vi skapa det här...?
Satsa på den egna förmågan eller klaga över det vi inte kan påverka. Vi
måste bli tydligare, menar Reinhold Lennebo.
- Vi kommer nog att få ett mer
avreglerat jordbruk framöver. En del lyckas, en del vacklar och en del måste
lämna - precis som i andra näringar. Där är LRFs nye vd tydlig. Han är
också tydlig i att slå vakt om organisationsmedlemmarna.
- Vi får aldrig, aldrig ta parti
mot en organisationsmedlem, klargjorde han för Föreningssparbankens
lantbruksansvariga.
Reinhold Lennebo efterlyser också
en ökad attraktionskraft inom lantbruket. Det gäller att skapa intresse och
bra relationer, att synas i rätt sammanhang, menar han.
För LRF gäller det också att
börja prioritera.
- Vi kan inte göra allt för
alla, säger LRFs nye vd.
Om jordbrukets framtid siar
han:
- Framtidens jordbruk blir större
och mer nischade.
"Min spaning"
Ökad import kräver ökad export
För några veckor sedan kom den tyska mjölken till Sverige.
Detta kan vara
början på en omfattande import av mjölk. Det finns till och med konsumenter
som tycker att långtidsbehandlad UHT-mjölk smakar bättre än vanlig färsk
mjölk. Dessutom kan man lagra den länge och alltid ha någon liter hemma i reserv - även utan kylskåp.
Tyskland är ändå ett högprisland vad gäller
mjölk. Om ett halvår kan Lidl och andra livsmedelskedjor enkelt importera
mjölken sjövägen till vår
största marknad, Stockholm. I Estland, inte mer än cirka 40 mil från
Stockholm, lär bonden
inte få mer än en tredjedel av vad en svensk bonde får för sin
mjölk...
Och det blir allt svårare för konsumenterna
att på förpackningen hitta leverantören av en viss vara. Handelns egna
varumärken, EVM, ökar drastiskt, enligt Peter Rasztar, vd på Swedish Meats. I
motsats till mejeridirektörerna bejakar han den utvecklingen. Han räknar till
och med att bondeslakten ska kunna konkurrera ut andra varumärken på
detta sätt.
Utvidgningen
med helt nya jordbruksproducenter på en fri EU-marknad kommer att få stora
konsekvenser för oss svenska bönder. Detta kan vi antingen sätta oss ner och
beklaga eller försöka att utnyttja på alla sätt.
När vi gick med i EU hade vi ambitionen att
utnyttja den fria inre marknaden för export
till höga priser av våra fina kvalitetsprodukter. Nu tycks det mest vara bananer som håller statistiken uppe
över livsmedelsexporten. Varför inte låta Lidl sälja billig importmjölk
till den som vill ha sådan, medan vi säljer mjölk till konsumenter som
sätter extra värde på vår mjölk? Eller varför inte till konsumenter i
andra länder, kanske till Italien? Med egna ögon har jag där sett vanlig
mjölk säljas för nästan 12 kronor per liter (september 2003). Var finns nu
alla svenska säljambitioner på den stora EU-marknaden?
Det krävs nytänkande, sa LRFs nye vd Reinhold
Lennebo på Föreningssparbankens skogs- och lantbrukskonferens. Vi får inte
drömma tillbaka. Vi måste se en bättre framtid. Vi måste utveckla
företagandet, skapa attraktionskraft och skapa intresse. De goda exemplet ska
lyftas fram. Utvecklingsbara områden kan, enligt Lennebo, vara biobränsle (som
jag naturligtvis håller med honom om), upplevelser och småskalig
livsmedelsproduktion...
Men vill vi ha kvar en livkraftig mjölk-,
kött- och spannmålsproduktion i Sverige, då krävs helt andra (marknads)insatser
än vackra ord. Den värmande elden av EU-stöd blir inte lånvarig. När den
falnar måste vi klara oss helt och hållet på marknadens frostiga villkor. Det
måste vår livsmedelsindustri och det måste varje bonde själv planera och
förbereda sig inför.
/LH
Regeringsrätten:
Fel ta ut kartavgift för arealersättning
Regeringsrätten ger LRF delvis rätt om
kartavgift som Jordbruksverket har tagit ut i samband med EU-ansökningar. I
sitt utslag förklarar Regeringsrätten att det var fel att ta ut kartavgift
för den del som avser arealersättningar - men inte som avser
miljöersättningar. Utslaget ställer därför till stora problem för
länsstyrelserna som nu tvingas gå igenom alla aktuella ansökningar. Den del
av kartavgiften som avser arealersättning skall betala tillbaka, åtminstone
till de som har överklagat kartavgiften.
/LH 031021
Ett möte med skogens drottning...

Med lövkrans runt öronen stod hon där och bara tittade,
skogens drottning, stolt och värdig. Länge, länge tittade vi på varandra
utan att röra oss. Till sist tänkte jag att detta kan ta lång tid och satte
mig ner på marken. Jag tog fram min
kamera och tog flera bilder. Jag lade an med studsaren och siktade. Hon stod
helt lugnt kvar. Med bredsidan mot mig skulle det lätt bli en fullträff...
Men skottet uteblev. Den dagen jagade vi endast kalv eller tjur med många
taggar..
(Bilden är inte ett montage)
/LH
|