
Ivar Insulander, lantbrukare på
Spelbo Gård utanför Enköping var värd när Lantmännens
växtodlingsgrupp organiserade en sådag i slutet av augusti. Sådana
praktiska tester och jämförelser ger
ökade erfarenheter till gagn för hela lantbruksnäringen.
Snabbast får du tillgång till hela
Lantbrukarnytt genom att klicka på adressen nedan. Skicka detta
e-brev med ditt namn och adress så beställer du ett abonnemang till och med
första halvåret 2003. Automatiskt får du ett svar med "skarp"
länk med e-post till din avsändaradress.
Jag vill
abonnera på Lantbrukarnytt till och med första halvåret 2003 och
skickar e-brevet till: pren@agmedia.se
Lantbrukarnytt
ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars
Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.:
0171-448015
Fax:
0171-448010. Adress: Tillinge Lundby,
745 94 Enköping.
Länk till
nyhetsbrevet skickas via e-post till alla abonnenter.
Abonnemangspris:
120 kr + moms
= 150 kr per halvår. I abonnemanget ingår också tillgång
till tidigare utgåvor.
Abonnera genom att sätta in 150 kr
på postgirokonto:
24 90 59 - 7 eller bankgiro: 5074-2105
Glöm inte att tydligt ange din e-postadress.
Kvitterad faktura kommer med e-post.
Lantbrukarnytt är en het oberoende periodisk skrift och en registrerad databas. Det
innebär att vi lyder under tryckfrihetsför-
ordningen med meddelarskydd
och undantag från förbudet att publicera namn på Internet
enligt "PUL".
|
Till
tidigare utgåvor av Lantbrukarnytt
Ädel sådd - i
tävlan mellan ledande såmaskiner
"Ädel sådd ger god brodd"
Så står det på en silverplakett min farfar vann en gång på en
fröutställning. Nog blev det ädel sådd, när Lantmännens växtrådsgrupp
testade såmaskiner i augusti, men någon god brodd har ännu inte synts
till.

Det är den 27 augusti mitt i sensommarvärmen efter
lång tids torka. Marknadens alla stora såmaskiner står på startlinjen
i en ädel kamp att visa vad de går för. Så här såg det ut när VäxtRådsgruppen hade sådag med stor publik på Spelbo gård utanför
Enköping.
Många kröp efter såmaskinerna för
att kolla djup och fördelning av kärnorna i såbädden. En utförlig
analys av såresultatet gjordes efteråt av Växtrådsgruppen och
redovisas i utförligare artikel nedan.
Efter den varma sommaren var jorden torr och hård. De flesta tyckte
att plöjning var helt fel. Flertalet såmaskinsrepresentanter hade
också beställt en enklare jordbearbetning före sådd. Efter plöjning
och åtskilliga överfarter med bearbetning efter tävlade Överum med sin Demeter Combi Jet
mot en Väderstad Rapidmaskin. Den rutan visar efter två månader en
tydlig skillnad i uppkomst.
Det krävdes 10- 12 gånger med en
Rexius för att få någon form av bruk efter plöjningen. Då fanns det inte mycket fukt
kvar - och knappast någon lönsamhet heller. Normalt ska det ju komma regn på höstsådden, men så blev det inte
denna höst. Det dröjde in i oktober innan brukaren av Spelbo, Ivar
Insulander, fick en rotblöta. Sådagen blev därför en avslöjande test på såddens kvalitet, mer att jämföra med ett torrt
vårbruk.
Lantbrukarnytt var där - och kom tillbaka efter en månad och efter
två månader. Vi kommer att följa dessa försök också i vår och i
sommar ända fram till skörden.
En månad efter sådden syntes svag uppkomst i några
rutor med stubbearbetning. De plöjda rutorna var i stort sett
helt svarta utan brodd. Efter två månader syntes ganska stora
skillnader, särskilt i den plöjda rutan. 
Så här såg fältet ut en månad efter sådd
Följ
uppkomsten efter varje såmaskin i vårt stora reportage
|
|
Jordbrukskonferensen på SLU:
Jordbruk i
förändring
- bondens traditionella och nya uppdrag
Så lyder rubriken på den stora
jordbrukskonferensen 2002 på SLU 19-20 november - just när detta skrivs.
Men minst lika mycket handlar konferensen
om SLU:s egen roll och dess "sektorsansvar".
-SLU är numera ett universitet som
många andra universitet. Det båtar föga att drömma om tider som flytt
då studenter och pengar strömmade in. Nu gäller andra spelregler för
SLU liksom för andra universitet när det gäller finansieringsbilden och
externa anslag, framhöll prorektor Torbjörn Fagerström i
sin inledning. Nu gäller målstyrning och budgetdiciplin.
Men
det var en dyster finansieringsbild han visade. Medan andra universitet
har ökat sina intäkter sedan 1993 har SLU i stort sett oförändrade
intäkter. Vad kan det bero på? undrade Torbjörn Fagerström. Kan det
vara ointresse från samhället eller
näringen?
Receptet måste vara att bredda och
fördjupa ansvaret och ett sektorsansvar som innebär en växelverkan med
samhället. Särskilt framhöll han starka varumärken inom utbildningen,
inte minst inom bioteknik och naturresurser.
-För att lyckas måste vi anpassa SLU
till den nya omvärlden med en slagkraftigare forskar- och
utbildningsmiljö, framhöll han och avslutade med orden: "Det SLU
som många lärde känna kommer aldrig att återuppstå".
|
Med
rubriken "Bondens nya uppdrag"
höll Janken Myrdal ett framtidsinriktat och mycket inspirerande
anförande.
I sina studier tusentals år bakåt har
han funnit fyra bestående huvudtrender:
1. Den tekniska utvecklingen fortsätter
och den kommer att medföra ökad produktivitet, ökad arealavkastning,
ökad arbetsproduktivitet mm.
2. Kunskapsmassan växer hela tiden
oberoende av teknikutvecklingen. Till detta hör också konst och
skapande.
3. Samhället blir alltmer komplext. Det
innebär att man måste ha otroligt många kontakter med personer för att
klara sig. Det blir ökad grad av specialisering. Man kan inte själv
uträtta allt utan måste förlita sig på många andra.
4. Behoven utvecklas ständigt. Vi blir
aldrig nöjda. Med teknikutvecklingen skapar vi nya behov, som vi tidigare
inte visste om. så blir det också i framtiden, spår Janken Myrdal. Han
menar att detta är avgörande för den roll SLU och bonden kommer att ha
framöver.
Det är till och med så att när vi
övergår från ett samhälle där vi inte kan tillfredsställa de
grundläggande behoven till ett rikare samhälle så ökar kraven på
tillfredsställelse. En lång rad av önskemål kommer att öka och det
blir svårt att välja. Janken Myrdal menar att miljöhänsyn och
rekreation kan vara nya behov - och då får landsbygden en central roll i
framtiden.
-Men vad är då en bonde? Vad är
lantbruk? avslutade Janken Myrdal.
|
Vi
får landet att växa
så stod det på den bild LRF:s
förbundsordförande Caroline Trapp visade under sitt anförande.
Hon vill att LRF byter förhållningssätt från att vara en
"försvarsorganisation". Vi är på väg mot en mindre
reglerad värld, framhöll hon, även om det inte är så lätt. Det vore
nyttigt att ta till oss synsättet i USA att livsmedelsmarknaden ökar med
tre procent per år.
De gröna näringarna betyder redan
mycket, nio procent av BNP och finns i hela landet. Det är extremt höga
värden på konsumenternas förtroende för svenska livsmedel, framhöll
hon, och år 2010 ska de gröna näringarna ha en tätposition vad gäller
tillväxt, lönsamhet och ungdomars yrkesval.
Det blir ingen tillväxt om det inte
finns lönsamhet - och det blir ingen lönsamhet om det inte finns
tillväxt, myntade hon.
Det är oerhört viktigt att vi har ett
universitet som hjälper oss att växa och vi måste förstå att det är
kunskap vi behöver, underströk hon.
|
Omsorg
om människan
- lika viktig som djuromsorgen!
Det framhöll Peter Lundqvist,
Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
- Varför driver inte Marit Paulsen eller
någon annan EU-politiker frågan om att styra någon del av
jordbruksstödet till bättre arbetsförhållanden för jordbrukare och
lantarbetare? Vi måste bli duktiga på omsorg om människor om vi vill ha
ett bärkraftigt svenskt jordbruk i framtiden. Och då räcker det inte
med slogans, framhöll Peter Lundqvist.
Lantbruket måste bli attraktivt, men
inte bara för ungdomarna. Arbetslösa, invandrare, barnen, kvinnorna och
samhället är också viktiga liksom djuren. Han kritiserade också det
dåliga samarbetet mellan myndigheter för djuromsorg och arbetsmiljö.
Varför inte göra gemensamma föreskrifter om att arbeta med djur och
arbetsmiljö med optimala lösningar för både djur och människor?
Rensa upp i konservativa synsätt,
uppmanade han massmedia i sin avslutning. Nu är det antingen "Astrid
Lindgren" eller "Farmen" som gäller. |
Bjud upp till dans
- Sätt forskarna i en buss, åk
runt i en "Roadshow" och bjud upp till dans!
Det
föreslog Nils Gyllenkrok, lantmästare och godsförvaltare, i den
avslutande diskussionen om SLU:s roll när jordbruket förändras.
- Ja, låt oss måla oss och bli riktigt
attraktiva, sa Therese Erneskog, lantbrukare och ordförande i LRF
Ungdomen. Hennes avslutningsord blev en sammanfattning för hela
konferensen, när hon efterlyste attraktionskraft, attraktionskraft,
attraktionskraft.
- Vi har stått okammade och inte vågat
dansa. Vi måste tala om att vi kan och ha en gemensam strategi för
attraktionskraft (för hela lantbrukssektorn). |
|