Ädel sådd - i tävlan mellan ledande såmaskiner
"Ädel sådd ger god brodd" Så står det på en silverplakett min farfar vann en gång på en fröutställning. Nog blev det ädel sådd, när Lantmännens växtrådsgrupp testade såmaskiner i augusti, men någon god brodd har ännu inte synts till. 

Det är den 27 augusti mitt i sensommarvärmen efter lång tids torka. Marknadens alla stora såmaskiner står på startlinjen i en ädel kamp att visa vad de går för. Så här såg det ut när VäxtRådsgruppen hade sådag med stor publik på Spelbo gård utanför Enköping.

Många kröp efter såmaskinerna för att kolla djup och fördelning av kärnorna i såbädden. En utförlig analys av såresultatet gjordes efteråt av Växtrådsgruppen och redovisas i utförligare artikel nedan.

Efter den varma sommaren var jorden torr och hård. De flesta tyckte att plöjning var helt fel. Flertalet såmaskinsrepresentanter hade också beställt en enklare jordbearbetning före sådd. Efter plöjning och åtskilliga överfarter med bearbetning efter tävlade Överum med sin Demeter Combi Jet mot en Väderstad Rapidmaskin. Den rutan visar efter två månader en tydlig skillnad i uppkomst.

Det krävdes 10- 12 gånger med en Rexius för att få någon form av bruk efter plöjningen. Då fanns det inte mycket fukt kvar - och knappast någon lönsamhet heller. Normalt ska det ju komma regn på höstsådden, men så blev det inte denna höst. Det dröjde in i oktober innan brukaren av Spelbo, Ivar Insulander, fick en rotblöta. Sådagen blev därför en avslöjande test på såddens kvalitet, mer att jämföra med ett torrt vårbruk.

Lantbrukarnytt var där - och kom tillbaka efter en månad och efter två månader. Vi kommer att följa dessa försök också i vår och i sommar ända fram till skörden.

En månad efter sådden syntes svag uppkomst i några rutor med stubbearbetning. De plöjda rutorna var i stort sett helt svarta utan brodd. Efter två månader syntes ganska stora skillnader, särskilt i den plöjda rutan.

Så här såg fältet ut en månad efter sådd

Följ uppkomsten efter varje såmaskin i vårt stora reportage

Jordbrukskonferensen på SLU:

Jordbruk i förändring 
- bondens traditionella och nya uppdrag

Så lyder rubriken på den stora jordbrukskonferensen 2002 på SLU 19-20 november - just när detta skrivs.

Men minst lika mycket handlar konferensen om SLU:s egen roll och dess "sektorsansvar".

-SLU är numera ett universitet som många andra universitet. Det båtar föga att drömma om tider som flytt då studenter och pengar strömmade in. Nu gäller andra spelregler för SLU liksom för andra universitet när det gäller finansieringsbilden och externa anslag, framhöll prorektor Torbjörn Fagerström i sin inledning. Nu gäller målstyrning och budgetdiciplin.

Men det var en dyster finansieringsbild han visade. Medan andra universitet har ökat sina intäkter sedan 1993 har SLU i stort sett oförändrade intäkter. Vad kan det bero på? undrade Torbjörn Fagerström. Kan det vara ointresse från samhället eller näringen?

Receptet måste vara att bredda och fördjupa ansvaret och ett sektorsansvar som innebär en växelverkan med samhället. Särskilt framhöll han starka varumärken inom utbildningen, inte minst inom bioteknik och naturresurser.

-För att lyckas måste vi anpassa SLU till den nya omvärlden med en slagkraftigare forskar- och utbildningsmiljö, framhöll han och avslutade med orden: "Det SLU som många lärde känna kommer aldrig att återuppstå".

Med rubriken "Bondens nya uppdrag" höll Janken Myrdal ett framtidsinriktat och mycket inspirerande anförande.

I sina studier tusentals år bakåt har han funnit fyra bestående huvudtrender:

1. Den tekniska utvecklingen fortsätter och den kommer att medföra ökad produktivitet, ökad arealavkastning, ökad arbetsproduktivitet mm.

2. Kunskapsmassan växer hela tiden oberoende av teknikutvecklingen. Till detta hör också konst och skapande.

3. Samhället blir alltmer komplext. Det innebär att man måste ha otroligt många kontakter med personer för att klara sig. Det blir ökad grad av specialisering. Man kan inte själv uträtta allt utan måste förlita sig på många andra. 

4. Behoven utvecklas ständigt. Vi blir aldrig nöjda. Med teknikutvecklingen skapar vi nya behov, som vi tidigare inte visste om. så blir det också i framtiden, spår Janken Myrdal. Han menar att detta är avgörande för den roll SLU och bonden kommer att ha framöver.

Det är till och med så att när vi övergår från ett samhälle där vi inte kan tillfredsställa de grundläggande behoven till ett rikare samhälle så ökar kraven på tillfredsställelse. En lång rad av önskemål kommer att öka och det blir svårt att välja. Janken Myrdal menar att miljöhänsyn och rekreation kan vara nya behov - och då får landsbygden en central roll i framtiden. 

-Men vad är då en bonde? Vad är lantbruk? avslutade Janken Myrdal.

Vi får landet att växa

så stod det på den bild LRF:s förbundsordförande Caroline Trapp visade under sitt anförande. Hon vill att LRF byter förhållningssätt från att vara en "försvarsorganisation".  Vi är på väg mot en mindre reglerad värld, framhöll hon, även om det inte är så lätt. Det vore nyttigt att ta till oss synsättet i USA att livsmedelsmarknaden ökar med tre procent per år.

De gröna näringarna betyder redan mycket, nio procent av BNP och finns i hela landet. Det är extremt höga värden på konsumenternas förtroende för svenska livsmedel, framhöll hon, och år 2010 ska de gröna näringarna ha en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och ungdomars yrkesval.

Det blir ingen tillväxt om det inte finns lönsamhet - och det blir ingen lönsamhet om det inte finns tillväxt, myntade hon.

Det är oerhört viktigt att vi har ett universitet som hjälper oss att växa och vi måste förstå att det är kunskap vi behöver, underströk hon.

Omsorg om människan 
- lika viktig som djuromsorgen!

Det framhöll Peter Lundqvist, Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.

- Varför driver inte Marit Paulsen eller någon annan EU-politiker frågan om att styra någon del av jordbruksstödet till bättre arbetsförhållanden för jordbrukare och lantarbetare? Vi måste bli duktiga på omsorg om människor om vi vill ha ett bärkraftigt svenskt jordbruk i framtiden. Och då räcker det inte med slogans, framhöll Peter Lundqvist. 

Lantbruket måste bli attraktivt, men inte bara för ungdomarna. Arbetslösa, invandrare, barnen, kvinnorna och samhället är också viktiga liksom djuren. Han kritiserade också det dåliga samarbetet mellan myndigheter för djuromsorg och arbetsmiljö. Varför inte göra gemensamma föreskrifter om att arbeta med djur och arbetsmiljö med optimala lösningar för både djur och människor?

Rensa upp i konservativa synsätt, uppmanade han massmedia i sin avslutning. Nu är det antingen "Astrid Lindgren" eller "Farmen" som gäller.

Bjud upp till dans

- Sätt forskarna i en buss, åk runt i en "Roadshow" och bjud upp till dans!

Det föreslog Nils Gyllenkrok, lantmästare och godsförvaltare, i den avslutande diskussionen om SLU:s roll när jordbruket förändras. 

- Ja, låt oss måla oss och bli riktigt attraktiva, sa Therese Erneskog, lantbrukare och ordförande i LRF Ungdomen. Hennes avslutningsord blev en sammanfattning för hela konferensen, när hon efterlyste attraktionskraft, attraktionskraft, attraktionskraft. 

- Vi har stått okammade och inte vågat dansa. Vi måste tala om att vi kan och ha en gemensam strategi för attraktionskraft (för hela lantbrukssektorn).