Jordbrukskonferensen på SLU:
Jordbruk i
förändring
- bondens traditionella och nya uppdrag
Så lyder rubriken på den stora
jordbrukskonferensen 2002 på SLU 19-20 november - just när detta skrivs.
Men minst lika mycket handlar konferensen
om SLU:s egen roll och dess "sektorsansvar".
-SLU är numera ett universitet som
många andra universitet. Det båtar föga att drömma om tider som flytt
då studenter och pengar strömmade in. Nu gäller andra spelregler för
SLU liksom för andra universitet när det gäller finansieringsbilden och
externa anslag, framhöll prorektor Torbjörn Fagerström i
sin inledning. Nu gäller målstyrning och budgetdiciplin.
Men
det var en dyster finansieringsbild han visade. Medan andra universitet
har ökat sina intäkter sedan 1993 har SLU i stort sett oförändrade
intäkter. Vad kan det bero på? undrade Torbjörn Fagerström. Kan det
vara ointresse från samhället eller
näringen?
Receptet måste vara att bredda och
fördjupa ansvaret och ett sektorsansvar som innebär en växelverkan med
samhället. Särskilt framhöll han starka varumärken inom utbildningen,
inte minst inom bioteknik och naturresurser.
-För att lyckas måste vi anpassa SLU
till den nya omvärlden med en slagkraftigare forskar- och
utbildningsmiljö, framhöll han och avslutade med orden: "Det SLU
som många lärde känna kommer aldrig att återuppstå".
Med
rubriken "Bondens nya uppdrag"
höll Janken Myrdal ett framtidsinriktat och mycket inspirerande
anförande.
I sina studier tusentals år bakåt har
han funnit fyra bestående huvudtrender:
1. Den tekniska utvecklingen fortsätter
och den kommer att medföra ökad produktivitet, ökad arealavkastning,
ökad arbetsproduktivitet mm.
2. Kunskapsmassan växer hela tiden
oberoende av teknikutvecklingen. Till detta hör också konst och
skapande.
3. Samhället blir alltmer komplext. Det
innebär att man måste ha otroligt många kontakter med personer för att
klara sig. Det blir ökad grad av specialisering. Man kan inte själv
uträtta allt utan måste förlita sig på många andra.
4. Behoven utvecklas ständigt. Vi blir
aldrig nöjda. Med teknikutvecklingen skapar vi nya behov, som vi tidigare
inte visste om. så blir det också i framtiden, spår Janken Myrdal. Han
menar att detta är avgörande för den roll SLU och bonden kommer att ha
framöver.
Det är till och med så att när vi
övergår från ett samhälle där vi inte kan tillfredsställa de
grundläggande behoven till ett rikare samhälle så ökar kraven på
tillfredsställelse. En lång rad av önskemål kommer att öka och det
blir svårt att välja. Janken Myrdal menar att miljöhänsyn och
rekreation kan vara nya behov - och då får landsbygden en central roll i
framtiden.
-Men vad är då en bonde? Vad är
lantbruk? avslutade Janken Myrdal.
Vi
får landet att växa
så stod det på den bild LRF:s
förbundsordförande Caroline Trapp visade under sitt anförande.
Hon vill att LRF byter förhållningssätt från att vara en
"försvarsorganisation". Vi är på väg mot en mindre
reglerad värld, framhöll hon, även om det inte är så lätt. Det vore
nyttigt att ta till oss synsättet i USA att livsmedelsmarknaden ökar med
tre procent per år.
De gröna näringarna betyder redan
mycket, nio procent av BNP och finns i hela landet. Det är extremt höga
värden på konsumenternas förtroende för svenska livsmedel, framhöll
hon, och år 2010 ska de gröna näringarna ha en tätposition vad gäller
tillväxt, lönsamhet och ungdomars yrkesval.
Det blir ingen tillväxt om det inte
finns lönsamhet - och det blir ingen lönsamhet om det inte finns
tillväxt, myntade hon.
Det är oerhört viktigt att vi har ett
universitet som hjälper oss att växa och vi måste förstå att det är
kunskap vi behöver, underströk hon.
Omsorg
om människan
- lika viktig som djuromsorgen!
Det framhöll Peter Lundqvist,
Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU.
- Varför driver inte Marit Paulsen eller
någon annan EU-politiker frågan om att styra någon del av
jordbruksstödet till bättre arbetsförhållanden för jordbrukare och
lantarbetare? Vi måste bli duktiga på omsorg om människor om vi vill ha
ett bärkraftigt svenskt jordbruk i framtiden. Och då räcker det inte
med slogans, framhöll Peter Lundqvist.
Lantbruket måste bli attraktivt, men
inte bara för ungdomarna. Arbetslösa, invandrare, barnen, kvinnorna och
samhället är också viktiga liksom djuren. Han kritiserade också det
dåliga samarbetet mellan myndigheter för djuromsorg och arbetsmiljö.
Varför inte göra gemensamma föreskrifter om att arbeta med djur och
arbetsmiljö med optimala lösningar för både djur och människor?
Rensa upp i konservativa synsätt,
uppmanade han massmedia i sin avslutning. Nu är det antingen "Astrid
Lindgren" eller "Farmen" som gäller. |