Sid 3/ nr 15

Lantbrukarnytt

Denna sida är gjord så att du ska kunna skriva ut den på din skrivare

Tongivande marknadsliberal lämnar fältet

Bönderna kommer gradvis att förlora sin politiska makt, enligt professor Olof  Bolin, en av de skarpaste profilerna vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Om 25 år spår han att praktiskt taget hela jordbruket kommer att bestå av deltidsbönder. Det gäller redan i stor utsträckning Kinas bönder, som försörjer en femtedel av världens befolkning. Men Europas jordbruk har en ljus framtid, spår han.

 - Vi ska fördubbla livsmedelsproduktionen på trettio år. Där har vi vår chans till en viktig roll. Europa kan bli en kornbod med sina robusta biologiska system. Det gäller särskilt animalieproduktion i Sverige. Arealen blir ju billig efter avreglering…

 Situationen känns igen från många tidigare intervjuer jag gjort med Olof Bolin.

 - Extrem marknadsliberalism är framtiden! Tvärsäkert kommer uttalandet av professorn i jordbrukssektorns ekonomi vid SLU. Helt väntat och med det vanliga provocerande skrattet, när jag frågar honom om hans syn på jordbrukspolitiken de kommande 25 åren.

 De senaste 25 åren har han hävdat avreglering och marknadsliberalismens lycka. 

Få har retat LRF som Olle Bolin – och han har säkert själv tyckt om den rollen. Hans bok "Makten över maten", som kom ut 1984 i samarbete med nationalekonomerna Per-Martin Meyerson och Ingemar Ståhl, blev en brandfackla i jordbruksdebatten. Budskapet var då, liksom nu, avreglering. Sveriges konsumenter skulle kunna spara miljontals kronor på att importera livsmedel till världsmarknadspriser.

 Hela LRF försattes i krigstillstånd. Dåvarande förbundsombudsmannen Birger Isacson satte sig på tåget för att i lugn och ro läsa och skriva motargument. Så brukade han använda sitt årskort på SJ, när han ville vara ostörd. Då fanns ju inga mobiltelefoner.


 Olof Bolin fick personifiera hotet om avreglering och därmed förlust av statliga bidrag, som då i huvudsak utbetalades som pristillägg på jordbrukets produkter. Det gick till och med så långt att LRF gjorde vissa försök att strypa hans forskningsanslag.

 - Men jag ville ju betala rejält, påminner Olof Bolin och jämför med andra frihandelsförespråkare.

 Egentligen är det hans modell som blev verklighet vid den svenska avregleringen 1990. Då betalades cirka tio tusen kronor per hektar om man lade marken i permanent omställning. Samtidigt avvecklades jordbruksstöden. Detta hade nog fungerat om inte politikerna svikit jordbruket genom att också avveckla tullarna. "Räddningen" tillbaka in i jordbruksreglering kom med EU-medlemskapet 1995.

 Nu föreslår EU, i sitt nya förslag MTR, inte någon stor engångsbetalning. Nu handlar det om årliga frikopplade stöd, men visst finns det likheter med den svenska avregleringen 1990. Olof Bolin välkomnar en marknadsanpassning med minskade direktstöd och ökande miljö-, kvalitets- och landsbygdsstöd. Men detta kommer att bromsas av en stark axel mellan Frankrie och Polen, tror han. Och frikopplingen av stöden tror han inte kommer att ske.

 - Man kommer att nästla in sig i krångligheter. Det blir en gradvis renationalisering av jordbrukspolitiken, spår han.

 - Nej, extrem marknadsliberalism är lösningen, upprepar han och kanske blir detta en slutkläm för hans del.

 Olof Bolin är 62 år, tar pension och lämnar fältet så snart en efterträdare är utsedd. Tjänsten är utannonserad och det finns tretton sökande.

 - Ingen sökande är svensk. Hur ska det gå för Sveriges bönder, undrar han. Det är ju lättare när man talar samma språk…

 Själv lämnar han jordbrukspolitiken för att "leta vid sidan av stigarna". Segling och släktforskning står på önskelistan. Kanske hittar han mer om sin anfader Isac Daniel Jacobson som på 1800-talet hade godset Wappa Säteri strax utanför Enköping. Och så har han 32 hektar skog, åker och öar på Gräsö "att leka med" och köra den egna traktorn.

Tillbaka