LANTBRUKARNYTT

Lantbrukets nyhetsbrev med ekonomi, fakta, kunskap, nya idéer och erfarenhetsutbyte

Jag är mycket kritisk till att LRF förordar den så kallade gårdsmodellen. Sverige måste underlätta för unga lantbrukare. Gårdsmodellen leder tvärt om till ett äldre "stödfrälse" och svårigheter för nyetableringar. Det gäller särskilt mjölk- och köttproducenter som Sverige behöver för att bevara en god miljö och en levande landsbygd i stora delar av landet. Det borde gå att anpassa en regionmodell som  stimulerar kött- och mjölkproduktion.

Lars Helgstrand

***

Lantbrukarnytt ges ut av Agmedia HB. Ansvarig utgivare:
Lars Helgstrand. E-post: lars@agmedia.se
Tel.: 0171-448015
Fax: 0171-448010. Adress: Tillinge Lundby, 745 94 Enköping. 

Lantbrukarnytt är en het oberoende periodisk skrift och en registrerad databas. Det innebär att vi lyder under tryckfrihets-
förordningen med meddelarskydd och undantag från förbudet att publicera namn på Internet enligt "PUL".

Gårdsmodellen fel väg

Beskrivning av de olika modellerna

Det kan inte betraktas som särskilt rättvist år 2007, att den som ett par år tidigare upphörde med en stor köttproduktion får behålla det höga EU-stödet som långt tidigare beräknades på produktionen - under referensåren 2000 till 2002. 
Gårdsmodellen gör EU-stöden långsiktigt djup orättvisa och mycket svåra att motivera.

Det kan inte vara framsynt att nytillträdande lantbrukare måste köpa stödrättigheter från ett "stödfrälse" för att kunna starta köttproduktion - utöver alla andra investeringar som måste till. 
Gårdsmodellen gör nuvarande brukare till ett "stödfrälse" och motverkar effektivt nyetablering.

Det kan ur ekonomisk synvinkel inte vara särskilt rationellt att kanske hälften av en lantbruksfastighets kalkylerade avkastning helt kan försvinna med att en arrendator lämnar gården. En lantbruksfastighet utan stödrättigheter får ett dramatiskt minskat värde med minskade säkerheter som följd. Bankerna börjar redan förbereda sig på hur de ska agera när fastighetsägarnas säkerhet för lån kommer att urholkas. 
Gårdsmodellen ökar risken för en finansiell kris inom lantbruket - vilket i och för sig skulle kunna sänka fastighetspriserna och därmed gynna nytillträdande. Men sannolikt finns det andra starka (internationella) finansiärer som ändå håller fastighetspriserna uppe.

Detta är tre exempel på nackdelar som den så kallade "Gårdsmodellen" av EUs jordbruksreform (MTR) medför. Alternativet "Regionmodellen" är naturligtvis inte heller invändningsfri. Om den skulle införas utan modifieringar skulle den innebära svåra avbräck för nuvarande kött- och mjölkproducenter. 

Men, varför försöker vi inte Sverige, liksom i Danmark, konstruera en regionmodell som passar för svenska förhållanden? Det skulle kunna innebära flera regioner och att man skiljer mellan stödet baserat på nuvarande arealersättning och det som baseras på mjölk- och köttproduktionen. Det arealbaserade stödet skulle vara helt frikopplat medan det animaliebaserade stödet skulle vara kopplat till att det finns en animalieproduktion. Den som slutar med kött mister motsvarande köttbaserade stöd, som fördelas till övriga köttproducerande lantbrukare i regionen, men bibehåller det arealbaserade stödet. Den som startar med köttproduktion får direkt motsvarande köttbaserade stöd, utan att behöva köpa denna stödrättighet. Någon handel med stödrättigheter kommer automatiskt inte att uppstå, eftersom det inte kommer att finnas någon sådan marknad. Det här är en lösning som borde gå att få EU-kommissionen med på, tror EU-parlamentarikern Karl-Erik Olsson. 

Vill man ytterligare stärka animalieproduktionen i vissa regioner, vilket verkligen kan vara befogat, finns det säkert möjlighet att utnyttja  landsbygds- och miljöstöd till detta. Man kan till och med fråga sig om inte vall och bete är viktigare ur miljösynpunkt än EKO-stödet. Oavsett vad man väljer måste grovfoderbaserad mjölk- och köttproduktion snarare gynnas än missgynnas. De är grunden för ett öppet och levande landskap i stora delar av landet.

Vill man uppnå långsiktig rättvisa och dessutom gynna miljö- och landsbygd finns det vägar - om man verkligen vill...

I mitten av januari ska regeringen få sitt underlag till beslut om hur den svenska modellen ska se ut. Det är innan dess diskussionen om olika alternativ måste ske. Tyvärr har det bekväma beslutet i LRFs förbundsstyrelse att förorda gårdsmodellen lagt munkavle på många förtroendevalda lantbrukare som säkert förespråkar regionmodellen.

LH

Allt större och färre djurbesättningar
 - kan kräva nya regler

På Elmia mötte jag Christer Nilsson, Jordbruksverket. Han berättar att han just har gjort en sammanställning som visar att det inte blir många mjölk- och grisproducenter kvar. Storleksrationaliseringen kan få konsekvenser för djurskydd och smittskydd. En arbetsgrupp har därför föreslagit nya regler.

Om några år kan 5000 mjölkproducenter och färre än 1000 suggbesättningar stå för den egentliga produktionen. Det blir färre än 300 äggproducenter och sedan flera år tillbaka är det endast 130 uppfödare som svarar för 80 miljoner kycklingar per år eller 98 % av produktionen. Endast nöt- och fårproduktionen är fortfarande småskalig. 

Antalet mjölbesättningar minskar snabbt och antal kor per besättning ökar. Ändå är mjölkproduktionen totalt ganska oförändrad. Om några år kan det vara mindre än 5000 producenter med i genomsnitt 50 kor och en del med närmare 1000 kor som står för mjölkproduktionen i landet. 

Grisproduktionen ändras också snabbt. Antalet suggbesättningar minskar och antalet suggor per besättning ökar. Om några år får vi räkna med att genomsnittsbesättningen ligger mellan 150 och 200 suggor. Antalet besättningar kan vara nere under 1000. 

Nötköttsproduktionen skiljer sig markant från andra produktionsgrenar. Det finns idag cirka 30 000 nötuppfödare och 80 % av nötköttsproduktionen kommer från anläggningar som levererar färre än 20 djur per år. Men det finns specialiserade köttproducenter som levererar fler än 500 djur per år och man kan förvänta sig en utveckling mot större anläggningar, skriver Christer Nilsson.

Fårproduktionen är också småskalig men utvecklingen går även där mot större enheter. Nu är genomsnittet 30 tackor per enhet, men det finns en handfull producenter med fler än 500 tackor.

De stora enheterna kan få negativa konsekvenser för djurskyddet och smittskyddet, enligt en arbetsgrupp inom Jordbruksverket. För att minska dessa negativa konsekvenser föreslår arbetsgruppen utvidgad förprövning att gälla också djurflöden och grupperingar. På smittskyddsområdet föreslår den bland annat att det bör finnas ett minsta avstånd mellan byggnader och strängare krav på sanerbarhet. Man bör också överväga en storleksbegränsning. På djurskyddsområdet föreslår gruppen att man bör överväga krav på att stora besättningar ska ingå i någon form av hälsokontroll. Arbetsgruppen påpekar också att arbetsmiljön har stor inverkan på djurmiljö och djurskydd. Det krävs bra arbetsförhållanden för att duktigt folk ska söka sig till djurskötaryrket.

Vetet överraskar

Demonstrationssådden med marknadens mest intressanta såmaskiner på Spelbo Gård hösten 2002 ger nu överraskande resultat. Det som såddes efter plöjning hade klart sämst antal plantor våren 2002  - men hämtade sig. Nu, hösten 2003, visar just dessa rutor den bästa uppkomsten.

Så här såg det nya höstvetet ut den 27 oktober 2003 efter stubbearbetning och sådd. Till höger kan man skönja det något kraftigare beståndet. På samma ruta skedde hösten 2002 sådd efter plöjning och flera efterföljande bearbetningar i den torra och hårda leran. Till vänster såddes då efter stubbearbetning.  Se utförligt reportage i LN nr 12 och LN nr 17. 

Skörden 2003 gan höstvetet i genomsnitt cirka 6 ton per ha, enligt lantbrukare Ivar Insulander, Spelbo Gård. Tyvärr gjordes inte jämförande skördeuppskattningar mellan alla leden. VäxtRåd gjorde dock en jämförelse mellan sådd efter plöjning och efter stubbearbetning. Resultatet visade på att det glesa beståndet efter plöjningen hade fått en så kraftig kompensatorisk tillväxt att avkastningen var i stort sett lika hög i de båda leden. Tyvärr blev dock tröskningen inte rätt utförd, så jämförelsen är inte tillförlitlig. 

Efterlysning:

Har du själv eller vet någon annan som har erfarenheter av att elda spannmål? 

Spannmålseldening, som vi skrev om i Lantbrukarnytt nr 5, blir allt mer intressant. Havren kan exempelvis ge dubbelt så mycket betalt att ersätta olja mot att sälja till foder. Vi räknar med att göra ett tema om detta ämne i ett kommande nummer av Lantbrukarnytt. Hör av dig via e-post till  lars@agmedia.se 
eller telefon: 0171-44 80 15.

Med önskan om en riktigt 

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR 2004!

Glöm inte äpplet till julmaten!

Vi bör äta dubbelt så mycket frukt och grönt mot vad vi gör normalt. Efter tobak, högt blodtryck, alkohol, högt kolesterol och övervikt är för lite frukt och grönt den sjätte viktigaste riskfaktorn för tidig död i vårt land.

Män bör äta minst 0,7 kg frukt och grönt per dag

Kvinnor bör äta minst 0,5 kg frukt och grönt per dag

I verkligheten äter kvinnor mer frukt än män. Yngre och medelålders män äter alldeles för lite...

Hört av Livsmedelsverkets chefsnutrionist, Annica Sohlström.