Sid 2/ nr 15 |
Lantbrukarnytt |
Denna sida är gjord så att du ska kunna skriva ut den på din skrivare | |
Framgångsrik mjölkproduktionFramgångsrika företagsledare låter
sina anställda gå kurs Stora skillnader i mjölkproduktionen– Vi ser stora skillnader inom mjölkproduktionen, inledde Jakob Söderberg. Det handlar om den goda arbetsplatsen, fortsatte han och berättade för de anställda om hur en bra företagsledare bör agera. Vart tionde år fördubblas koantalet i besättningarna. Med växande företag blir det något helt annat att vara företagare. Ett litet problem i en liten besättning blir ett jättestort problem i en stor besättning. – Har ni kört en gammal Viktor med glapp i styrningen? Det blir en sport att hålla "skiten" på vägen… Utan koll kör man hela företaget på det sättet, med glapp i styrningen. Med högre växel – fler kor – kör man i diket. – Varför fördubbla besättningen, frågade sig Jakob Söderberg? Om jag tjänar tio kr per ko kan det vara idé – men om jag förlorar kan det ju räcka med endast en ko… Det kanske är viktigare att först testa i det lilla för att komma upp i tio ton mjölk per ko? – Tänk inte på Land Lantbruks svarta rubriker, uppmanade Jakob Söderberg. Tänk i stället på vad som måste göras. Det är mer spännande. Undra hur många som kan producera mjölk för 2,70 kr/kg. Tänk om ni kan det? Då blir det spännande och utvecklande! Kanske kan ni jobba smartare? Hur kan ni samarbeta bättre? – Se
framåt. Det är där du ska
tillbringa resten av ditt liv! Det finns två sorter: De som förändrar världen
– och de som drabbas av förändringar. Vi kan alla välja vilken sort
vi vill vara. Det är hur vi hanterar överraskningar som är avgörande,
underströk Jakob Söderberg och uppmanade kursdeltagarna att åka hem och
prata med sina arbetsgivare om vart de är på väg. Visioner ger drivkraft och bra medarbetare– Där visioner saknas, där förgås folket. Så skrev redan kung Salomo, sa Jakob Söderberg och underströk vikten av att ha visioner för sitt företag. Annars blir man vilsen och uppgiven. Det är dagens visioner som skapar morgondagens verklighet. – Och ta inte så allvarligt på medelkalkyler och genomsnitt, uppmanade han. Genomsnittet stämmer inte med den enskilda gården. Det är mer intressant vad variationerna beror på. Det kan vara foder eller celltal, men ett dåligt resultat kan också bero på konflikter i arbetsgrupper. Man måste ta sig tid att ta reda på orsaken. Behöver man 20 kvigor kanske man inte behöver föda upp 30 för säkerhets skull. – Kvigor bor på Scandic. De ska ha frukost, städat… varje dag. Det kostar. Varför gör vi så här, frågade sig Jakob Söderberg. Det kan skilja 15 öre per kg mjölk vid olika investeringar. Den mest begränsande resursen blir avgörande. Ta reda på den, uppmanade han. Vilka resurser finns det och vad räcker de till. Hur många kor kan jag sätta in utan att behöva anställa fler medarbetare? Kanske det finns resurser som inte utnyttjas? Man måste bestämma sig för en viss strategi. Och bygger man ut kan man komma i en ny roll som arbetsledare. Det handlar om personalutveckling med instruktioner, samråd och att delegera.. Där fastnar många. Det gäller att gå vidare, sätta upp mål individ för individ. – Att leda ett framgångsrikt företag
blir otroligt spännande! Det är som att köra en rallybil, med exakt
styrning. Djurhälsan är avgörande för ett bra resultat– Jobbar man mot ett mål så kommer
man dit. Men var och en måste komma på sättet att komma dit. Kunskap är
avgörande. Åttio procent beror på människan. Det finns bra
djurproduktion i dålig miljö och det finns dålig produktion i bra miljö.
Så inledde Ola Schultzberg, chefsveterinär på Svea Husdjur. Det finns
pengar att tjäna, fortsatte han. Från 40 öre till 1,10 kr per kg mjölk
skiljer kostnaderna för dålig djurhälsa. Med illustrativa bilder gav
han deltagarna mängder av praktiska och lönsamma råd. – Jag har insett hur mycket fodret påverkar
djurhälsan. Tittar man noga så hittar man mögel lite här och där i
fodersystemen. Det finns foder som ser bra ut men som gör korna sjuka. Gå
hem och kolla, uppmanade han deltagarna. En lantbrukare hade colimastiter
varje vecka. Nu tvättar han fodervagnen varje fredag och colimastiterna
har upphört. Det kanske kostar 30 000 kronor per år att göra rent, men
han sparar 150 000 kr. – Sätt inte nappen för högt med
kalvamman. Då måste kalven sträcka sig uppåt och då andas den lätt
in mjölk och blir sjuk. – Identifiera stora och små bekymmer
och ta reda på orsaken. Gå lugnt fram. Stanna upp och avsätt tid. Prata
med folk som kan, rådde Ola Schultzberg. Lär av svinbönder – de planerar bättre– I svinproduktionen står det i
almanackan när utgödslingen ska smörjas. Det går inte, säger mjölkfolk.
Men det är ju därför det är så bra med rutiner, underströk Marcus
Skure, Geddeholm med både mjölk- och svinproduktion. Han menade att man har kommit betydligt längre i
svinproduktionen än i mjölkproduktionen när det gäller att planera och
att ha rutinarbeten. – Hos en svinbonde räknar man steg
och minuter. Kobonden tänker: jag är ju ändå i lagården… En sak per dag bör göras rutinmässigt,
enligt Marcus Skure. Då blir också det tråkiga gjort. Han tryckte också
på ordning och reda och bra stämning på arbetsplatsen. – Det värsta jag vet är att gå och
leta efter grejor. Det är särskilt viktigt när man är flera på en
arbetsplats och det kostar inte en krona. – Det ska vara kul på jobbet. Alla
jobb är inte kul, men man kan ha kul medan man gör jobbet. Ny lagård med senaste kunskap och erfarenhet
– Vi måste acceptera konsumenternas
krav. De jämför våra kor med sina kattor, anser Ingvar Åstrand, här
tillsammans med DeLaval-kollegan Gösta Andersson framför den nya
demonstrationsladugården de båda är mycket engagerade i. Ingvar åstrand förvaltar DeLavals gård Hamra med 243 ha och mjölkproduktion i storstadsmiljö.
Det är en isolerad lösdrift med frivillig utevistelse, självdrag, gödselgångar med skrapor och urinränna med skruv. Naturligtvis sköts mjölkningen av en DeLaval mjölkningsrobot.
Kostnad: cirka 72 tusen kr per koplats, 69 stycken. Ingvar Åstrand
betonar särskilt golven med gjutasfalt i gödselgångarna. Det är dyrt,
cirka 300 kr per kvadratmeter, men bra och gör att korna går naturligt.
Dricksvattnet värms till 17 grader, eftersom det är billigare att värma
vattnet med el än med kraftfoder. Gödselgången lutar med 3 procent mot
urinrännan, vilket ger en halvering av ammoniakavgången. Underkanten på
skraporna är gummiklädda, vilket hjälper till att hålla gödselgången
torr och mindre hal. – Utan gummiklädda skrapor blir det
"stålslipning" tio gånger per dygn. Efter två och ett halvt
år kommer då den första fläkskadan, enligt Ingvar Åstrand. Vi måste träffas och samtala mer på gården– Jag kom till kursen för att få hjälp och motivation att förändra och få bra stöd. Att kunna hänvisa till andra, säger Jonas Rundgren, anställd på Geddeholm. – Hur ska jag komma på fem förslag
till förändringar, tänkte jag. Men nu vet jag inte hur jag ska få
plats med alla förslagen. Det är lite för kort tid till grupparbeten.
Bra att vi får arbeta med egna siffror. Vad är det första du tänker på att
ta med dig hem från kursen? – Det är bra med "Friskko".
Och vi måste träffas mer hemma på gården och samtala.
– Bra att alla är anställda och
att ingen bonde är med. Det är ofta bönder som reser sig upp och säger hur det
ska vara. Nu är alla i samma sits, säger Elisabet Persson, Snatens
lantbruk. Vad tar du med dig hem? – Att det är så viktigt att göra rent foderutrymmen. Det tar jag sälvklart med mig. Lyckat resultat ger mersmakDe två nöjda kursledarna, Jakob Söderberg, SLA och Gösta Andersson, Delaval, tänker fortsätta med fler liknande kurser. - Det är en unik kurs där deltagarna får arbeta med den egna gårdens data från kokontrollen. Kursen är uppdelad i två etapper med två dagar i varje del. Under mellanperioden får deltagarna arbeta med sina "hemläxor", säger Gösta Andersson som har organiserat kursen på uppdrag av SLA. - Nästa kurs startar i höst och vi tar gärna emot intresseanmälningar, tillägger han.
|