Sid 2/ nr 15

Lantbrukarnytt

Denna sida är gjord så att du ska kunna skriva ut den på din skrivare

Framgångsrik mjölkproduktion

Framgångsrika företagsledare låter sina anställda gå kurs 

Hem kommer en positiv medarbetare som vet hur man ökar lönsamheten i mjölkproduktionen. Redan efter kursens första etapp på Hamra har de fått mängder av ny kunskap och andras erfarenheter. De har diskuterat olika teman för att bli framgångsrika. De har fått inspirerande föreläsning av SLAs Jakob Söderberg om hur en bra arbetsgivare bör agera. De har fått massor av praktiska och lönsamma tips av Svea Husdjurs chefsveterinär Ola Schultzberg. Praktiska erfarenheter, "Så här gör vi.." av lantbrukarna Marcus Skure på Geddeholm och Christer Gunstad på Stäringe. De har arbetat med nyckeltal från den egna besättningen som underlag. Vissa kunde hitta hundratusentals kronor att tjäna på förbättringar! Vem kan tacka nej till sådana förslag?   

Stora skillnader i mjölkproduktionen

– Vi ser stora skillnader inom mjölkproduktionen, inledde Jakob Söderberg. Det handlar om den goda arbetsplatsen, fortsatte han och berättade för de anställda om hur en bra företagsledare bör agera. Vart tionde år fördubblas koantalet i besättningarna. Med växande företag blir det något helt annat att vara företagare. Ett litet problem i en liten besättning blir ett jättestort problem i en stor besättning.

– Har ni kört en gammal Viktor med glapp i styrningen? Det blir en sport att hålla "skiten" på vägen… Utan koll kör man hela företaget på det sättet, med glapp i styrningen. Med högre växel – fler kor – kör man i diket.

– Varför fördubbla besättningen, frågade sig Jakob Söderberg? Om jag tjänar tio kr per ko kan det vara idé – men om jag förlorar kan det ju räcka med endast en ko… Det kanske är viktigare att först testa i det lilla för att komma upp i tio ton mjölk per ko?

– Tänk inte på Land Lantbruks svarta rubriker, uppmanade Jakob Söderberg. Tänk i stället på vad som måste göras. Det är mer spännande. Undra hur många som kan producera mjölk för 2,70 kr/kg. Tänk om ni kan det? Då blir det spännande och utvecklande! Kanske kan ni jobba smartare? Hur kan ni samarbeta bättre?

Se framåt. Det är där du ska tillbringa resten av ditt liv! Det finns två sorter: De som förändrar världen – och de som drabbas av förändringar. Vi kan alla välja vilken sort vi vill vara. Det är hur vi hanterar överraskningar som är avgörande, underströk Jakob Söderberg och uppmanade kursdeltagarna att åka hem och prata med sina arbetsgivare om vart de är på väg. 

Visioner ger drivkraft och bra medarbetare

– Där visioner saknas, där förgås folket. Så skrev redan kung Salomo, sa Jakob Söderberg och underströk vikten av att ha visioner för sitt företag. Annars blir man vilsen och uppgiven. Det är dagens visioner som skapar morgondagens verklighet.

– Och ta inte så allvarligt på medelkalkyler och genomsnitt, uppmanade han. Genomsnittet stämmer inte med den enskilda gården. Det är mer intressant vad variationerna beror på. Det kan vara foder eller celltal, men ett dåligt resultat kan också bero på konflikter i arbetsgrupper. Man måste ta sig tid att ta reda på orsaken.

Behöver man 20 kvigor kanske man inte behöver föda upp 30 för säkerhets skull.

– Kvigor bor på Scandic. De ska ha frukost, städat… varje dag. Det kostar. Varför gör vi så här, frågade sig Jakob Söderberg.

Det kan skilja 15 öre per kg mjölk vid olika investeringar. Den mest begränsande resursen blir avgörande. Ta reda på den, uppmanade han. Vilka resurser finns det och vad räcker de till. Hur många kor kan jag sätta in utan att behöva anställa fler medarbetare? Kanske det finns resurser som inte utnyttjas? Man måste bestämma sig för en viss strategi. Och bygger man ut kan man komma i en ny roll som arbetsledare. Det handlar om personalutveckling med instruktioner, samråd och att delegera.. Där fastnar många. Det gäller att gå vidare, sätta upp mål individ för individ.

– Att leda ett framgångsrikt företag blir otroligt spännande! Det är som att köra en rallybil,  med exakt styrning. 

Djurhälsan är avgörande för ett bra resultat

– Jobbar man mot ett mål så kommer man dit. Men var och en måste komma på sättet att komma dit. Kunskap är avgörande. Åttio procent beror på människan. Det finns bra djurproduktion i dålig miljö och det finns dålig produktion i bra miljö. Så inledde Ola Schultzberg, chefsveterinär på Svea Husdjur. Det finns pengar att tjäna, fortsatte han. Från 40 öre till 1,10 kr per kg mjölk skiljer kostnaderna för dålig djurhälsa. Med illustrativa bilder gav han deltagarna mängder av praktiska och lönsamma råd. 

– Jag har insett hur mycket fodret påverkar djurhälsan. Tittar man noga så hittar man mögel lite här och där i fodersystemen. Det finns foder som ser bra ut men som gör korna sjuka. Gå hem och kolla, uppmanade han deltagarna. En lantbrukare hade colimastiter varje vecka. Nu tvättar han fodervagnen varje fredag och colimastiterna har upphört. Det kanske kostar 30 000 kronor per år att göra rent, men han sparar 150 000 kr. 

– Sätt inte nappen för högt med kalvamman. Då måste kalven sträcka sig uppåt och då andas den lätt in mjölk och blir sjuk. 

– Identifiera stora och små bekymmer och ta reda på orsaken. Gå lugnt fram. Stanna upp och avsätt tid. Prata med folk som kan, rådde Ola Schultzberg. 

Lär av svinbönder – de planerar bättre

– I svinproduktionen står det i almanackan när utgödslingen ska smörjas. Det går inte, säger mjölkfolk. Men det är ju därför det är så bra med rutiner, underströk Marcus Skure, Geddeholm med både mjölk- och svinproduktion. Han menade att man har kommit betydligt längre i svinproduktionen än i mjölkproduktionen när det gäller att planera och att ha rutinarbeten. 

– Hos en svinbonde räknar man steg och minuter. Kobonden tänker: jag är ju ändå i lagården… 

En sak per dag bör göras rutinmässigt, enligt Marcus Skure. Då blir också det tråkiga gjort. Han tryckte också på ordning och reda och bra stämning på arbetsplatsen. 

– Det värsta jag vet är att gå och leta efter grejor. Det är särskilt viktigt när man är flera på en arbetsplats och det kostar inte en krona. 

– Det ska vara kul på jobbet. Alla jobb är inte kul, men man kan ha kul medan man gör jobbet. 

Ny lagård med senaste kunskap och erfarenhet

– Vi måste acceptera konsumenternas krav. De jämför våra kor med sina kattor, anser Ingvar Åstrand, här tillsammans med DeLaval-kollegan Gösta Andersson framför den nya demonstrationsladugården de båda är mycket engagerade i. Ingvar åstrand förvaltar DeLavals gård Hamra med 243 ha och mjölkproduktion i storstadsmiljö.   


– Kor ska ha hö, slår Ingvar Åstrand fast. På Hamra får de 180 mjölkkorna, med en avkastning på 11 500 kg i snitt, mellan 1,2 och 1,5 kg hö per dag. Fast det är svårt att få de högmjölkande korna att äta tillräckligt. Han berättade naturligtvis om den nybyggda demonstrationslagården, byggd enligt absolut senaste rön och kunskaper. Många forskare och experter har varit involverade i processen som letts av byggkonsulten Per Mattson, Uppsala. Den högtidliga invigningen planeras till början av juni 2003. 

Det är en isolerad lösdrift med frivillig utevistelse, självdrag, gödselgångar med skrapor och urinränna med skruv. 

Naturligtvis sköts mjölkningen av en DeLaval mjölkningsrobot. Kostnad: cirka 72 tusen kr per koplats, 69 stycken. Ingvar Åstrand betonar särskilt golven med gjutasfalt i gödselgångarna. Det är dyrt, cirka 300 kr per kvadratmeter, men bra och gör att korna går naturligt. Dricksvattnet värms till 17 grader, eftersom det är billigare att värma vattnet med el än med kraftfoder. Gödselgången lutar med 3 procent mot urinrännan, vilket ger en halvering av ammoniakavgången. Underkanten på skraporna är gummiklädda, vilket hjälper till att hålla gödselgången torr och mindre hal. 

– Utan gummiklädda skrapor blir det "stålslipning" tio gånger per dygn. Efter två och ett halvt år kommer då den första fläkskadan, enligt Ingvar Åstrand. 

Vi måste träffas och samtala mer på gården

– Jag kom till kursen för att få hjälp och motivation att förändra och få bra stöd. Att kunna hänvisa till andra, säger Jonas Rundgren, anställd på Geddeholm.

– Hur ska jag komma på fem förslag till förändringar, tänkte jag. Men nu vet jag inte hur jag ska få plats med alla förslagen. Det är lite för kort tid till grupparbeten. Bra att vi får arbeta med egna siffror. 

Vad är det första du tänker på att ta med dig hem från kursen? 

– Det är bra med "Friskko". Och vi måste träffas mer hemma på gården och samtala. 

 

– Bra att alla är anställda och att ingen bonde är med. Det är ofta bönder som reser sig upp och säger hur det ska vara. Nu är alla i samma sits, säger Elisabet Persson, Snatens lantbruk. 

Vad tar du med dig hem? 

– Att det är så viktigt att göra rent foderutrymmen. Det tar jag sälvklart med mig.

 

Lyckat resultat ger mersmak

De två nöjda kursledarna, Jakob Söderberg, SLA och Gösta Andersson, Delaval, tänker fortsätta med fler liknande kurser.

- Det är en unik kurs där deltagarna får arbeta med den egna gårdens data från kokontrollen. Kursen är uppdelad i två etapper med två dagar i varje del. Under mellanperioden får deltagarna arbeta med sina "hemläxor", säger Gösta Andersson som har organiserat kursen på uppdrag av SLA.

- Nästa kurs startar i höst och vi tar gärna emot intresseanmälningar, tillägger han. 

 

Tillbaka