Sid 4/ nr 15
Lantbrukarnytt
MTR-förslaget diskuteras livligt
"Översynen" (Mid Term Rewiev, MTR) av EUs jordbrukspolitik innebär en mycket långtgående reform, vilket överraskat såväl LRF som den svenska regeringen. Framtvingat av WTO-förhandlingarna blir sannolikt en stor del av reformförslaget också verklighet, även om Frankrike och flera länder är negativa.
Frågan är också hur Irakkriget påverkar beslutsprocessen. Den kan påskyndas men förslaget kan också läggas i byrålådan enligt Frankrikes önskan. Möjligen kan man fråga sig hur ett förslag om några år kan komma att se ut. Finns det då en vilja att ha kvar ett relativt oförändrat stöd, frikopplat eller ej?
Hemma i Sverige är LRF och flera andra remissinstanser tveksamma eller negativa. En framtvingande anledning till den genomgripande reformen är WTO-förhandlingarna, där alternativet i praktiken kan bli en halvering av de nuvarande jordbruksstöden i EU. Med MTR-förslaget läggs stöden i den "gröna boxen" och blir på så sätt fredade av frihandelsorganisationen. Detta framkom vid ett stort seminarium med alla aktörer, inklusive representanter från EU-parlamentet, EU-kommissionen och regeringen, hos Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien den 4 mars. Man kan möjligen skönja ett alternativ där det frikopplade stödet endast gäller arealen, medan djur- och mjölkstöden utformas på ett annat sätt. När det gäller förlängningen av mjölkkvoterna råder stor enighet inom EU och frågan är i praktiken redan avgjord, enligt Karl-Erik Olsson, EU-parlamentet. Om en reducering, modulering, av det frikopplade stödet blir av, tycks LRF och den svenska regeringen vara eniga om en punkt: Båda anser att samma reducering ska gälla alla lantbruk oavsett omsättning. Varför skulle tätortsnära hästgårdar vara undantagna, som LRFs förbundsordförande Caroline Trapp uttryckte det.
Några av inledarna på KSLA-seminariet om MTR:
 Karl-Erik Olsson EU-parlamentet "Summan av det frikopplade stödet och marknadspriset kan ju bli högre och då kla" |
 Christer Vretborn statssekreterare Jordbruksdepartementet "I grunden vill vi avreglera" "förslaget mer omfattande än väntat" |
 Ewa Rabinowicz, Livsmedelsekonomiska Institutet, Lund "Med frikopplingen styrs inte producenternas beslut av bidrag" |
 Caroline Trapp, förbundsordf LRF "Om det blir modulering, låt den gälla lika för alla, oavsett storlek" |
LRF: Frikopplingen uppmuntrar till passivt jordbruk
LRF inleder remissvaret med sin vision om att "den gröna näringen" på sikt skall inta en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och ungdomars yrkesval. Under begreppet "Vi får landet att växa" ska företag och företagare med verksamhet baserad på jord, skog och vatten utveckla många olika verksamheter.
LRF är öppet för förändringar men är generellt kritisk mot förslagen i MTR. Med full effekt skulle förslaget, enligt LRF, innebära en lönsamhetsurholkning för Sverige med 1,7 miljarder kronor per år. LRF är främst kritisk mot den frikopplade direktersättningen och den fördjupade mjölkreformen. Den frikopplade direktersättningen leder till inlåsningseffekter och uppmuntrar till en passiv jordbruksdrift, enligt LRF.
Förlängningen av mjölkkvotsystemet till 2014/15 tillstyrker LRF men anser att mjölkreformen i övrigt bör begränsas till redan fattade beslut i Agenda 2000.
LRF är öppet för att omfördela enligt den så kallade "moduleringen" men vill att detta i så fall görs enkelt med lika stora avdrag för alla jordbruk oavsett storlek.
Det bör vara tillåtet med industri- och energigrödor på trädan, enligt LRF som understryker vikten av att satsa på alternativa produktionsgrenar.
Läs hela LRFs remissvar>>> (pdf-fil)
Jordbruksverket:
Jordbrukarna får större frihet att välja produktionsinriktning
Frikopplingen innebär marknadsanpassning och en större frihet för jordbrukare att välja produktionsinriktning, anser Jordbruksverket som också anser att konsumenterna får ett ökat inflytande på marknaden. Frikopplingen kommer att göra inkomststödet till jordbrukarna effektivare. Jordbruksverkets analys visar att konsumentpriserna påverkas marginellt. Den svenska nötköttsproduktionen kan minska med hela 20 procent, betydligt mer än i övriga EU. Det minskade djurantalet kan få stor påverkan på miljön. Spannmålsproduktionen i hela EU minskar med mellan 2 och 9 procent. För svensk del handlar det om den större minskningen. Mjölkproduktionen påverkas minst, en minskning med någon procent, enligt Jordbruksverket.
Läs Jordbruksverkets analys och remissvar>>>